”Sätter fingret på ett naturmaterial som används dagligdags i både restauranger och hemmakök över hela världen, och som oftast slängs i soporna. Förslaget handlar om att med hjälp av innovativa lösningar ta fram små och stora kretslopp för att samla in och återanvända materialet till klassiska och nya produkter.” Juryns motivering.
Foto: Erik Olsson
Oaxen Krog & Slip på Djurgården i Stockholm återvinner 16 olika material, eller fraktioner som det heter på fackspråk. Det är en naturlig del av arbetet med att inte slösa med jordens ändliga resurser och för att som restaurang ta på sig rollen som föregångare.
– Mycket av dagens lyxkonsumtion sker på våra arbetsplatser, restaurangerna, säger Agneta Green, som äger och driver Oaxen Slip & Krog tillsammans med Magnus Ek. Därför ska vi tillsammans gå i bräschen, ta vårt ansvar och visa vägen för hur vi kan minimera resursförbrukningen.
Agneta Green har länge haft i bakhuvudet att lägga till ett 17:e återvinningsmaterial, vinkorken. Men först när en gästande argentinsk servitris för drygt ett år sen förde korken på tal, började hennes idéer ta mer konkret form.
– Hon valde att komma till oss för att hon ansåg oss vara miljömedvetna, och tyckte det var konstigt att vi återvinner så många material, men inte korkarna.
Redan när restaurangen låg på ön Oaxen i Stockholms södra skärgård, använde Agneta Green och Magnus Ek överblivna vinkorkar på olika sätt i verksamheten. Som kilar under vickande bord, dörrstoppar och som stöd mellan staplar med tallrikar.
– Magnus gjorde små skyltställ av dem på julborden för att gästerna lättare skulle hitta bland rätterna.
Men nu är ambitionsnivån en annan. Det handlar om att skapa ett nytt nationellt system för återvinning av naturkorkar som ska rikta sig både mot verksamheter med utskänkningstillstånd och privatpersoner, men även mot Systembolaget, detalj- och livsmedelshandeln.
– Förhoppningen är att kunna hitta nya miljövänliga användningsområden för produkter och industrier som inte tidigare använt kork. Och att öka den allmänna medvetenheten om olika typer av återvinning som kan utmynna i konkreta produkter och ändamål.
Vinkorken kan tyckas vara en oansenlig pusselbit i allt som dagligen förbrukas och slängs, men produktionen av naturkork och upprätthållandet av världens korkeksskogar är av stor betydelse. För ett femtontal år sedan gick Världsnaturfonden ut med rapporten Cork Screwed? där de varnade för att världens korkeksbestånd var hotade och på väg mot ekonomisk och miljömässig kris, och att den minskade efterfrågan på naturkork snabbt skulle kunna leda till att korkeksskogarnas unika ekosystem och tiotusentals arbeten försvinner. Särskilt om den då så snabba trenden i vinbranschen från naturkork till syntetiska material eller skruvkork fortsatte. Sedan dess har vindarna delvis vänt. Idag är efterfrågan stabilare, inte bara på vinkorkar, utan också på kork för andra användningsområden.
Det finns ungefär 2,2 miljoner hektar korkeksskogar i världen, 34 procent av dem ligger i Portugal, 27 procent i Spanien och 18 procent i Marocko. Av den totala produktionen på ungefär 200 000 ton kork, kommer hälften från Portugal. Just korkeksskogarna är den naturliga hemvisten för hotade bestånd av djur som spansk kejsarörn, berberkronhjort och det iberiska lodjuret.
Bara Portugal producerar svindlande 40 miljoner vinkorkar per dag, men det är endast ungefär 25 procent av den totala korkproduktionen som går till vinkorkar. Resten används i surfingbrädor, skor, sandaler och klädesplagg där kork är ett veganskt alternativ till läder. Stora mängder kork används också storskaligt inom byggnadsindustrin, för isolering, golvbeläggning och som dämpmaterial. Det finns till och med hus helt gjorda av återvunnen kork. Ur den synvinkeln är Agneta Greens tajming perfekt, tiderna ser ljusa ut för hållbara, återvinningsbara och biologiskt nedbrytbara material som naturkork.
– Första steget i projektet är en mer ingående studie av omfånget av vinkorkar som förbrukas i Sverige, och hitta tänkbara samarbetspartners för produktutveckling och tillverkning av olika produkter och föremål. Det kommer också handla om att ta fram ekonomiska analyser, säger Agneta Green.
Som vinnare av innovationsprogrammet 100% Cirkulärt kommer Agneta Green och hennes kollegor under våren coachas av bland annat Hasse Söderberg, vd på företaget Greenchild som bedriver solidarisk återvinning av källsorterat avfall. I innovationsstödet ingår även tillgång till expertis inom hållbarhet och cirkulärt arbete från 100% Cirkulärts samarbetspartners Electrolux Professional och grundarna av innovationsprogrammet, Stockholm Gas och White Guide. White Guide återkommer med rapporter om projektet under året.