”Den småskaliga, ekologiska modellodlingen på Angereds gård i Göteborg har i tre år drivits framgångsrikt av stadsbonden Klara Hansson med syfte att producera mat och erbjuda utbildning. Arbetet har skett enligt principerna för market gardening, och odlingen har varit förlagd på ett stycke marginell mark ägd av kommunen. Det är en modell för att odla i och nära staden genom att utnyttja ytor som annars inte används, öka stadens självförsörjningsgrad och minska transporterna. Stora möjligheter finns att skala upp, eftersom outnyttjade markområden i stadsmiljö finns på många håll. Projektet är minutiöst dokumenterat och kan därigenom fungera som modell för liknande projekt i andra delar av Sverige. Dokumentationen innebär en unik kunskapskälla om hur odlingarna kan fungera i svenska förhållanden med vår arbetsmarknad, klimatförutsättningar, matkultur och marknadsförutsättningar. Beräkningar finns kring produkternas möjliga försäljningskanaler, och hur finansieringen ser ut beroende på förutsättningarna.” Juryns motivering.
Det var under ett snöigt januari 2019 som modellodlingen startade i den gamla kalvhagen vid Angereds gård utanför Göteborg. Den småskaliga, ekologiska grönsaksodlingen skulle producera och leverera grödor utan mellanhänder till grundskolor, förskolor och äldreboenden i närområdet. Den skulle också erbjuda utbildning riktad mot trädgårdsutbildningar på Komvux, folkhögskolor, yrkeshögskolor och universitet.
Pilotprojektet var EU-finansierat, och inspirerat av principerna för odlingssystemet market gardening, där det är viktigt med en levande jord och biologisk mångfald för att ge hög avkastning på en liten yta, och därigenom skapa god lönsamhet.
Modellodlingen i Angered skulle också skapa något helt nytt, en mycket detaljerad och väldokumenterad handledning över hur en sådan odling snabbt kan anläggas och bedrivas långsiktigt och ekonomiskt framgångsrikt av både en odlingsföretagare och en svensk kommun. Att skapa detaljerade data och statistik för småskaliga grönsaksodlare på våra breddgrader vad gäller arbetstid, odlingsplanering, skördevolymer och investeringsbudget. Hur lång tid varje arbetsmoment tar, vilken budgeten är för verktygen, materialen och fröerna, hur odlingen ska planeras och vilka skördevolymer som kan förväntas för varje enskild gröda.
– Första plantan sattes i jorden i juni 2019, sen gick första leveransen i gång i juli. För en odlare är det såklart något väldigt fint att se att det inom loppet av några månader går att dra igång och börja leverera en skörd, säger Klara Hansson, stadsbonde, och ansvarig för modellodlingen under de tre första åren, 2019–2021.
Första året fick de med sig tre grundskolor och två äldreboenden i närheten att leverera till, som också via sina storkök skickade vidare till fler enheter. Det blev en inkörningsperiod.
– Första säsongen hade vi en vaktmästare som kom och hämtade upp grönsakerna från start som sa: ”Köken förstår inte vad det här är, jag förstår inte vad ni håller på med”. Fjärde veckan sa han att kockarna undrade om de kunde köpa lite grönsaker privat vid sidan av också, och att han gärna ville komma och kika på odlingen. Då visste jag: Nu har vi det!, berättar Klara Hansson.
Modellodlingen täcker ungefär 2 500 kvadratmeter, har 50 fasta bäddar och en effektiv odlingsyta på 720 kvadratmeter. Varje år odlas ett 40-tal olika grönsaker och skörden låg 2021 på ungefär 3 200 kilo, vilket är en hög avkastning jämfört med genomsnittet för större ekologiska odlingar. Den vikten i grönsaker motsvarar också ungefär 25 000 portioner skolmat.
– Vi funderade också på om vildsvinen, älgarna eller rådjuren skulle komma strykandes förbi. Första året hade vi bara ett trästaket för hästar med två ribbor, så vilket hungrigt djur som helst hade kunnat klampa in och ta för sig. Men det skedde inte. Några harar bodde under broccoliplantorna, som växt upp och bildat ett tak. På morgonen satt de där under och smaskade. Men dem tog ormvråken sedan hand om istället.
Under det andra verksamhetsåret drog den vikarierande odlaren, Ebba Wilhelmsson, nytta av erfarenheterna, den samlade statistiken och planeringsunderlaget från föregående år. Odlingarna utökades och skörden dubblerades. Samtidigt ökade antalet skolor och äldreboenden som odlingen levererade till. När det var dags att dra i gång den tredje säsongen, var alla mer varma i kläderna.
– Att lyfta av plasten som vi täcker bäddarna med och känna att: Hell, yeah!, vi har faktiskt etablerat en odling! Att få sticka ner näven i en solvarm jord på våren och känna att det har börjat bli en levande jord på den här ytan. På bara några korta säsonger har vi kunnat förändra förutsättningarna lokalt på ett väldigt drastiskt sätt, säger Klara Hansson.
Slutrapporten från det treåriga EU-projektet har nu publicerats i form av en digital handbok, tillgänglig för alla. Den riktar sig till dem som vill starta en kommersiell odling, men också till stadsplanerare som vill dra nytta av erfarenheterna från modellodlingen i Angered.
I slutet av 2021 slutade Klara Hansson som stadsbonde, men hon är fortfarande en av projektets ivrigaste påhejare. Modellodlingen drivs nu vidare av Fastighetskontoret och Grundskoleförvaltningen i Göteborgs stad. Den nytillträdda stadsbonden, Ida Nilsson, har till uppgift att ta modellodlingen vidare.
Vad har hänt sedan Modellodlingen i Angered korades till vinnare 2021?
Stödet från RISE till Modellodlingen i Angered handlade bland annat om att ta fram en behovsanpassad odlingsplan utifrån skolrestaurangernas önskemål. Syftet var att förbättra kommunikationen mellan odlingen och de kök som grönsakerna levereras till. Det rörde sig om att få köken att förstå vilka råvaror som finns och när de är tillgängliga, och för odlingen att se till att odla de råvaror som köken mest efterfrågar.
RISE hjälpte också till med att öka kompetensen kring hur den stora skörden av grönsaker under säsong kan förädlas och tas tillvara på ett sätt så att den kan användas under hela året.