VINNARE 2024: Endast 25 procent av den sjömat som vi äter kommer från svenska vatten. Den siffran behöver bli bättre och kan samtidigt göra gott. Bland annat med hjälp av ostron, musslor och tång i marina kolonilotter – som till skillnad från fiskar också renar vattnet, det menar Maria Bodin, en av vinnarna av Circular Gastronomy Challenge 2024.
När Circular Gastronomy den 27 januari utsåg vinnarna av Circular Gastronomy Challenge 2024, var en av dem Maria Bodin som satsar på kolonilotter i havet. Så här lät juryns motivering:
”För idén att för fiskare, krögare och privatpersoner skapa småskaliga tillsammansodlingar i havet – kolonilotter som både kan producera hållbar sjömat, fungera som mötesplats för utbyte av kunskap och öka medvetenheten kring havsodling.”
Blir det broken lasagna med havssallat till middag? Eller kanske ramen med blåmusslor och sockertång? Om de barn som medverkat vid några av Maria Bodins matlagningsevent får frågan, kan svaret utan tvivel bli ja. Recepten hittar de i Havsbondens kokbok, som finns tillgänglig för alla och envar på Göteborgs universitets hemsida.
– Jag vill hålla det enkelt. Det här med sjömat kan vara svårt för en del. Men man behöver ju inte börja med att äta ostron råa. I Havsbondens kokbok finns ett jättefint recept på friterade ostron med asiatisk tång- och gurksallad.
Maria Bodin är projektkoordinator vid Göteborgs universitet och en länk mellan forskarvärlden och oss andra. På Centrum för hav och samhälle vid Institutionen för marina vetenskaper, arbetar hon och hennes kollegor med att sprida kunskap om hållbar sjömat och småskalig odling i havet. Bland annat genom att ta emot besök av skolklasser på Flytevi (den marina kolonilotten i Frihamnen) och hålla kurser för kockar.
– Mycket av den sjömat vi fiskar i Sverige idag går till djurfoder. Av det vi människor äter kommer bara 25 procent från svenska vatten, resten – hela 75 procent importeras. Vi borde bli mycket bättre på att hand om det vi redan har. Vi har fantastiska vatten runt västkusten och skulle dessutom kunna odla mycket mer. Sånt som till skillnad från fisk inte kräver gödsling och bekämpningsmedel, utan tvärtom tar upp kväve och fosfor och renar vattnet. Sånt som kan odlas regenerativt utan att havsmiljön tar skada. Vi är en slags ekosystemtjänstgörare när vi odlar musslor och tång i havet.
Det är marina kolonilotter Maria Bodin ser framför sig, där inte fisk utan ostron, musslor och tång odlas. Och det är för idén om hur det skulle kunna utvecklas, som hon utsetts till en av vinnarna av Circular Gastronomy Challenge. Det handlar å ena sidan alltså om möjligheten att på ett mer hållbart sätt kunna ta del av och bruka havets resurser. Men det handlar lika mycket om social hållbarhet, att skapa gemenskaper och lära sig mer om havet.
– När den första artikeln om fenomenet marina kolonilotter publicerats, hörde massor av människor av sig och undrade hur de skulle göra för att vara med. Folk tycker det här är superintressant. Och jag tror det är viktigt att vara hands on. Att kunna erbjuda folk möjlighet att komma och klämma och känna för att förstå vad det handlar om, få upp intresset för vad som på engelska kallas ocean literacy, havsmedvetenhet. Att marina kolonilotter tycks kunna få människor att samlas kring ett gemensamt intresse är fantastiskt. Det är jätteviktigt att alla som vill får vara med.
Ett stort plus är att växtperioden för tång inte krockar med badsäsongen. För att odla det går till så att algskott tas fram professionellt i laboratorium, skotten fästs runt ett rep som hängs strax under havsytan, dit ljuset ännu når och får dem att växa till. Det sker på hösten, skotten växer under vintern och skördas som primörer i mars, april, då de är som mest proteinrika. För att odla blåmusslor sätts tomma band ut i havet och finns det blåmussellarver i vattnet så fäster de vid banden. Det tar ca 18 månader för dem att växa till för konsumtionsstorlek. Ostron sätts ut i hängande burar och korgar.
Förebilder finns. Bland annat har Maria Bodin mycket kontakt med kollegor i de övriga nordiska länderna. Danskarna har kommit väldigt långt med kanske lite kontroversiella uppstartsmetoder.
– De började med gerillateknik och tog fram odlingskit som de sålde. Det väckte stort intresse bland allmänheten, så de danska myndigheterna fick anpassa och ta fram nya tillstånd för hobbyodling i havet. Det är ca 13 år sen nu, idag finns runt 30 marina kolonilotter i Danmark.
I Sverige börjar man i en annan ände. Maria Bodin önskar få till ett liknande hobbyodlartillstånd som det danska. Söker man tillstånd idag gäller samma regler för en liten brygga som för storskaliga havsodlingar. Dessutom måste regler kring strandskydd och vattenverksamhet pareras. Ska det man odlar säljas måste också Livsmedelsverkets regelverk kopplas in.
Maria Bodin ser en marin kolonilott som en verksamhet i mindre skala. Ungefär som en fritidsbåtshamn där det inte guppar båtar mellan bommarna, utan odlas. En mötesplats, precis som ett vanligt koloniområde fast till havs. Hon ser framför sig en förening som odlar musslor tillsammans, eller en mindre kommersiell rörelse, som en restaurang som odlar tång som lagas och serveras på den egna krogen. Och enskilda odlare som tillsammans med andra odlar för eget bruk.
– Inte minst nu när vi ska tänka på beredskap igen. Att odla lokalt och säkra matproduktionen för hushållsbehov. Den som odlar musslor odlar proteiner. Och är man skaldjursallergiker kan tång vara en god ersättare rent smakmässigt.
Nu när du vunnit Circular Gastronomy Challenge, vilken typ av stöd önskar du dig?
– Vår styrka är att hålla i kurser och kunskapsförmedling, och universitet kan skapa förutsättningar för hur man skulle kunna få igång verksamheten, men det är inte vi som ska driva det. Havens skiftande salthalter gör att olika arter trivs i västkustvatten respektive Östersjön. Att komma fram till vilka arter som kan odlas var, också med hänsyn tagen till hur haven mår, återstår ännu till dels att utforska, säger Maria Bodin och fortsätter:
– Vilken typ av affärsmodell kan man ha? Det är ju inte som att köpa grönsaksfrö, det är skillnad att odla i hav kontra på land. Det skulle också behövas en handbok, idag finns en på danska som behöver anpassas till svenska förhållanden.
Text: Ebba Svennung