Hoppa till innehåll

Artikel

Dressed for success?

Burkar på krogbordet, plastflaskor i ishinken, lättviktsfat under disken och papperspavor i baren. Det händer grejer på dryckesförpackningsfronten. 

Glasflaskan har länge tjänat drycken väl. Förpackningen är smakneutral och ger goda förutsättningar för lagring. Buteljen är dessutom en tidlös klassiker, där alltifrån uppkorkandet till flaskans plats på middagsbordet är en viktig del i dryckesupplevelsen. Men om hela sanningen ska upp på bordet så är glasflaskan också lite av en miljöbov. Framställningen är energikrävande och räknar vi in de tunga, bränslekrävande transporterna så står, vad gäller vin, glasförpackningen för mer än hälften av dess totala klimatpåverkan. 

Därför börjar allt fler inom dryckesbranschen rikta blicken mot alternativa förpackningar. Det tappas vin på färgglada aluminiumburkar och i praktiska, småcoola påsar gjorda av PET-plast. Vad gäller restauranger så är keykeg det senaste. Så heter de lättviktsfat som tillverkas av 30 procent återvinningsbar plast. Ett sådant fat på 20 liter rymmer lika mycket som 26,5 glas­flaskor, och minskar transport­vikten med omkring 25 kilo, jämfört med samma volym på flaska. 

Ambitionerna är höga, men om det ska ske en miljömässig förändring är vi många som måste ställa om. Är vi redo för alternativa förpackningar? Någon som ser positivt på saken är Richard Widén, som ansvarar för stockholmsförsäljningen på Dryckesbutiken, en vinimportör som var bland de första att introducera hantverksmässigt vin i alternativ förpackning.

– Numera ser många både de hållbara och de ekonomiska fördelarna med att servera vin från keykeg och efterfrågan på restaurang ökar. Från det att vi mest sålt fat till mindre krogar får vi också förfrågningar från hotell- och restaurangkedjor, förklarar han och lägger till;

– Jag upplever att både gäster och krogpersonal är nyfikna och tycker att det är kul med alternativa förpackningar.

Några som var tidiga med att servera vin från keykeg är gänget bakom malmökrogarna Far i Hatten, Pivo och Grand Malmö. Jonas Letelier, som är en av medgrundarna till restaurangerna berättar:

– Det ska erkännas att jag var skeptisk från början. Alternativa förpackningar har ju mest handlat om skräpvin. Men vi bestämde oss för att prova och serverade ett lätt rött vin från fat – och det togs glatt emot av både gäster och personal. Det här var ungefär åtta år sedan och i dag har vi inbyggda fatanläggningar på alla våra restauranger. Jag vågar nog säga att majoriteten av det vin vi säljer idag kommer från fat. 

Jonas Letelier poängterar att det inte handlar om att byta ut glasflaskorna helt och hållet utan om att hitta ett mer hållbart alternativ till viner med stor åtgång och att dessutom kunna erbjuda vissa viner på glas. 

– Faten är svårslagna till viner vi säljer mycket av, men de ger också möjligheten att erbjuda fler viner på glas. Vi arbetar gärna med viner som producerats så naturligt som möjligt och vissa av dem håller inte alltför länge i en öppnad flaska – men det gör de på en keykeg, där vinet ligger i en syrefri miljö även efter att fatet öppnats.

En annan förpackning som blivit en snackis är aluminiumburken. Med en burkad hantverksöl i handen är vi sedan länge bekväma, men vin på burk är mer kontroversiellt. Något burkvinsvarumärket Djuce Wines vill ändra på. 

– Vi vill att välgjorda viner i snyggt designade burkar ska göra det lätt och attraktivt att välja en mer hållbar förpackning. Burkvinsförsäljningen i Sverige tickar uppåt, men vad gäller krogen har det inte lossnat på samma sätt här som det gjort i till exempel USA och Danmark. Där säljer vi burkviner till både traditionella restauranger, street food-restauranger och butiker. Jag hoppas på att vi kan se samma utveckling här hemma, förklarar Philip Marthinsen som är en av medgrundarna till Djuce Wines. 

Ur miljösynpunkt har burken många fördelar jämfört med glasflaskan. Enligt en undersökning som gjorts av finska Alko i samarbete med bland annat Systembolaget ger tillverkningen av en aluminiumburk omkring 79 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med en normaltung glasflaska. Burken är 100 procent cirkulär och jämfört med flaskan är den lättare att transportera. 

I jakten på mer miljövänliga förpackningar är det inte bara vinflaskorna som åkt upp på bordet. Nyligen lanserade Absolut en flaska gjord av 57 procent FSC-märkt papper (där FSC står för Forest Stewardship Council och handlar om att träråvaran tas ur ett ansvarsfullt skogsbruk), resten av flaskan är gjord av plast. Ambitionen är att ”Absolut Paper” ska bli 100 procent biobaserad. 

– Genom att utveckla hållbara förpackningslösningar vill vi minska miljöpåverkan på global nivå och då måste förpackningarna anpassas efter olika marknader – det handlar om alltifrån infrastruktur till återvinning och konsumentbeteende. Planen är långsiktig och pappersflaskan är ett steg på vägen. Nu vill vi öppna upp för diskussion och påverka fler till att börja arbeta i en hållbar riktning, berättar Elin Furelid, Director of Future Packaging på Absolut.

Oavsett hur tung, ömtålig och skrymmande en glasflaska är, är det fortfarande en svårslagen förpackning, särskilt för drycker som gynnas av lagring. Men det finns onekligen miljömässigt fördelaktiga alternativ för de drycker som konsumeras kort tid efter att de lämnat producenten – vilket i slutändan handlar om majoriteten av allt vin och all sprit som säljs.

Text: Linda Pérez Foto: Djuce Wines

Läs också:
• Från engångs till flergångs, 11 juni 2023